Vätskekylning blir standard när racken passerar 100 kW

Vad framsteget innebär

Vid direkt vätskekylning förs kylvätska till plattor som sitter direkt på processorerna. En kylvätskefördelare (CDU) skiljer serverkretsen från anläggningens kylsystem. Schneider Electric har byggt upp ett eget sortiment efter förvärvet av Motivair (Schneider Electric, 2025), och Google delar sin CDU-konstruktion inom Open Compute Project (Google Cloud).

Tekniken används redan i stor skala. AirTrunk redovisar mer än 20 MW vätskekyld kapacitet i anläggningen JHB1 i Malaysia (AirTrunk, oktober 2024).

Vilken nytta som är belagd

En livscykelstudie från Microsoft, publicerad i Nature, visar att kylplattor och immersionskylning jämfört med luftkylning ger 15–20 % lägre energibehov, 15–21 % lägre växthusgasutsläpp och 31–52 % lägre förbrukning av blått vatten. Systemgränsen omfattar hela kedjan från chip till byggnad och elnät (Microsoft Research).

HPE uppger upp till 90 % lägre el för själva kylningen (HPE). Det är en leverantörsuppgift och gäller bara kylningen, inte anläggningens totala elanvändning.

Vad det kan betyda i Sverige

För nya anläggningar är frågan inte längre om vätskekylning ska finnas, utan hur stor andel av lasten den ska bära och hur systemet byggs ut i etapper. Rörsystem, utrymme för kylvätskefördelare och temperaturnivåer bestäms tidigt och är svåra att ändra i efterhand.

Vad som behöver utredas

Hur kvarvarande luftlast hanteras. Hur läckagerisk och vattenkvalitet säkras. Hur gränssnittet mellan byggnad och IT ska se ut när standarderna ännu inte är helt samordnade, och hur valet av IT och leverantör lämnas öppet för operatören.